Yes, I do have anger issues

....Jag borde inte skriva det jag vill skriva


Lilla du

Jag orkar inte med det här älskling. Att du vägrar se det från mitt perspektiv för att istället gräva ner dig. Jag försöker. Men vet du vad, du har sårat mig också. Och jag mår så dåligt över det här, för du är en av mina bästa vänner. Jag försöker kontakta dig nu, försöker bortse från vad jag tycker och känner för att blidka dig, men du vill varken lägga bråket bakom dig eller lyssna på vad jag har att säga. Om du är beredd att sätta vår vänskap på spel för att jag reagerat kraftigt på något du sagt till mig, förklarar du även allt det du sa att jag betydde för dig, som lögn. Äkta vänskap, är inte så lätt att knäcka.

Far

Jag kan inte ta det här. Jag tänker inte. Jag hatar dig. Min pappa. Framförallt för att du krossar och trycker ner den person jag ser upp mest till och sätter på min lista bland dom jag älskar så mycket att jag inte med ord kan beskriva hur jag känner. Du får inte göra såhär, du har ingen rätt. Jag önskar att jag kunde bestämma vad som skall hända härnäst.

Alltid

Idag mådde jag rätt bra. Jag shoppade, för en gångs skull. Och träffade lite folk jag tycker om. Sånt hjälper. Ikväll och under nästkommande kvällar har jag fått i uppgift att skriva ner tre saker jag är tacksam för eller gjort bra under dagen. Får väl se om jag kan dra mig upp ur pessimismen och komma på något.

Ibland känns det som att jag snarare än läker och glömmer,  kommer ihåg mer och mer varje dag. Jag saknar dig. Jag orkar inte bära på det där mer. Jag mår tillräckligt dåligt i övrigt. Önskar ibland att jag var mer ytlig och därigenom lättare kunde släppa människor. Men jag ser för mycket av din inre skönhet. And I can't let go. Det här är så onödigt egentligen. Varför vara så envis. Jag vet att du vill.


I'm alone
Yeah, I don't know if I can face the night
I'm in tears and the cryin' that I do is for you
I want your love - Let's break the walls between us
Don't make it tough - I'll put away my pride
Enough's enough I've suffered and I've seen the light

Baby
You're my angel
Come and save me tonight
You're my angel
Come and make it all right

Don't know what I'm gonna do
About this feeling inside
Yes it's true - Loneliness took me for a ride
Without your love - I'm nothing but a begger
Without your love - a dog without a bone
What can I do I'm sleeping in this bed alone

Baby
You're my angel
Come and save me tonight
You're my angel
Come and make it all right

Come and save me tonight

You're the reason I live
You're the reason I die
You're the reason I give
When I break down and cry
Don't need no reason why

Baby, Baby

Baby
You're my angel
Come and save me tonight
You're my angel
Come and make it all right

You're my angel
Come and save me tonight
you're my angel
Come and take me allright
Come and save me tonight, Come and save me tonight, Come and save me tonight,
Come and save me tonight, Come and save me tonight



Blackened Mind. I wont get any rest until I die

Jag måste sluta ta åt mig så mycket av småsaker som inte betyder något. Jag måste tro på mig själv. Och sluta vara rädd. Jag får inte låta saker som inte är något värt trycka ner mig. Får. Inte. Vara. Så. Jävla. Lättstött. Just keep on going no matter what.

Naturorgasm♥

Det finns ingenting så befriande som att ta en promenad i Näsbypark vid vattnet en sommarkväll och lyssna på musik. Aldrig känner jag mig så fri som när himlen under solnedgången färgas rosa och vattnet glittrar. Och Kakan min trogna följeslagare trippar nöjt runt omkring mig. Allt bara klarnar. All spänning, ångest, oro försvinner. Kvar finns bara mitt renade sanna jag och min hund. Det är vad jag kallar sinnesro. Och om jag kunde känna det lugnet under de övriga situationerna i mitt liv, skulle mina problem vara lösta. Jag måste hitta lugn.

Soft

Ja, jag har egentligen gett upp när det gäller dig. Så. Bra. Livet är tråkigt. Trist. Grått. Jag känner mig instängd i min egen kropp. Kan inte andas. Jag kväver mig själv. Alla känslor jag har i kroppen sitter fast och trycker på mina lungor och på min hjärna. Jag kan inte andas ordentligt och jag kan inte tänka en rak tanke. Jag vet vad lycka är. I teorin vet jag precis vad jag ska göra, hur jag borde bete mig och hur jag ska nå den. I praktiken är mina händer bakbundna och mina fötter fastklistrade i marken. Och jag kan inte lösgöra mig. Jag måste lösgöra mig innan jag kan ta det första steget. Det som skrämmer mig mest, är att bara jag kan rädda mig. Hur ska det någonsin kunna hända? Jag kan inte vara offret och hjälten samtidigt.

No, I'm not happy

But i deserve to be.
And I don't deserve you.
I don't deserve you for what I did.
And I don't deserve you looking down on me
Refusing to let me rise and shine again.
I don't deserve to fit into your stereotype picture of me forever.
And I don't deserve watching you live in bliss without me.
And thats why I will have to walk alone.
I deserve to walk alone.

I'm Yours♥

You touch these tired eyes of mine
And map my face out line by line
And somehow growing old feels fine
I listen close for I'm not smart
You wrap your thoughts in works of art
And they're hanging on the walls of my heart

I may not have the softest touch
I may not say the words as such
And though I may not look like much
I'm yours

And though my edges may be rough 
I never feel I'm quite enough
It may not seem like very much
But I'm yours

You heeled these scars over time
Embraced my soul
You loved my mind
You're the only angel in my life

I may not have the softest touch
I may not say the words as such
And though I may not look like much
I'm yours

And though my edges may be rough 
I never feel I'm quite enough
It may not seem like very much
But I'm yours

I may not have the softest touch
I may not say the words as such
I know I don't fit in that much
But I'm yours

You are always on my mind hun♥

Maybe I didn't treat you
Quite as good as I should have
Maybe I didn't love you
Quite as often as I could have
Little things I should have said and done
I just never took the time
You are always on my mind
You are always on my mind

Maybe I didn't hold you
All those lonely, lonely times
And I guess I never told you
I'm so happy that you're mine

If I made you feel second best
Boy I'm so sorry I was blind
You are always on my mind
You are always on my mind

Tell me, tell me that your sweet love hasn't died
Give me, give me one more chance to keep you satisfied, satisfied

Little things I should have said and done
I just never took the time
You are always on my mind
You are always on my mind
You are always on my mind


Pft

Jag blir så arg så jag tror att jag spyr. Trångsynta människor, finns det inte nog av dom redan? Här försöker man lugna stämningen lite och ett otrevligt damp sms är vad man får tillbaka. Och sen är det såklart synd om dig. Grattis till titeln som både naiv och patetisk. Tänk till för fan. Varför tror du att jag blir arg när jag blir påhoppad och sen får skulden för din ångest för att jag säger ifrån?Ledsen gumman. Det var inte synd om dig den här gången.

Suck

Jag hatar konflikter. Mest för att dom gör mig så arg. Jag klarar inte av att känna mig oskyldigt anklagad speciellt. Vet inte varför det är så. Hata. Nu känner jag mig bara tom och arg.

Saker man glömmer bort.

Jag är så jävla bra. Jag är faktiskt det. På massor av sätt. Och jag förtjänar att må bra.

Life do suck. Just takes some getting used to.

You were the angel of my life, taught me to be free. Now I’m a stranger in your eyes, walls are closing in on me.

Livet va.

Igår kände jag mig tom och meningslös. Idag känns det kanske bättre. Kanske. Såren blöder inte längre. Men dom är svullna och röda. Och går upp så lätt, så lätt. Kontroll är oftast inte ett ord jag känner till. Förra veckan mådde jag bra. Kanske bevisar det något. Kanske inte. Kanske visar det bara på något jag redan vet. Mitt humör sitter på en bergochdalbana som aldrig någonsin varken stannar på toppar eller dalar. Och den går för snabbt. Den går snabbare nu än någonsin förut. Den sätter sina spår i min hjärna. Alkoholen sätter sina spår på min kropp. Och du sätter dina spår i mitt hjärta. Ingen del går fri.

Jag står inte rakryggad


Pft pinsamt.

Jag är en patetisk äcklig människa som gör hundra miljoner fel och sen sitter och tycker synd om mig själv. Fy fan för mig, jag hatar mig själv. Disguisting. Är jag ens värd det? Va?

Less.

Säg är det långa nätters fara, att se det man vill se och va den man vill vara? Det här tar för lång tid. Sluta.

I don't wanna be the girl who laughs the loudest
Or the girl who never wants to be alone
I don't wanna be that call at four o'clock in the morning
'Cause I'm the only one you know in the world that won't be home

Aahh, the sun is blinding
I stayed up again
Oohh, I am finding
That's not the way I want my story to end

I'm safe up high
Nothing can touch me
But why do I feel this party's over?
No pain inside
You're my protection
But how do I feel this good sober?

I don't wanna be the girl who has to fill the silence
The quiet scares me 'cause it screams the truth
Please don't tell me that we had that conversation
When I won't remember, save your breath, 'cause what's the use?

Aahh, the night is calling
And it whispers to me softly, "come and play"
Aahh, I am falling
And if I let myself go, I'm the only one to blame

I'm safe up high
Nothing can touch me
But why do I feel this party's over?
No pain inside
You're like perfection
But how do I feel this good sober?

I'm comin' down
Comin' down
Comin' down
Spinnin' round
Spinnin' round
Spinnin' round
Looking for myself.. Sober

Comin' down
Comin' down
Comin' down
Spinnin' round
Spinnin' round
Spinnin' round
Looking for myself.. Sober

When it's good, then it's good, it's so good, 'till it goes bad
Till you're trying to find the you that you once had
I have heard myself cry never again
Broken down in agony and just trying to find a friend

I'm safe up high
Nothing can touch me
But why do I feel this party's over?
No pain inside
You're like perfection
But how do I feel this good sober?

I'm safe up high
Nothing can touch me
But why do I feel this party's over?
No pain inside
You're like perfection
But how do I feel this good sober?

How do I feel this good sober?

HATAR DIG FÖR ALLT. ALLT

JAG HAAAATAAAAAAAAAAAAAAAAAAAARRRRRRRRRRR  DIG AV HELA MITT JÄVLA HJÄRTA: HATARHATARHATARHATARHATARHATAR DIG. HATAR DIG FÖR ATT DU FINNS: FÖ%R ATT DU ENS FUCKING NÅGONSIN RAGGADE PÅ MIG DITT LILLA JÄVLA SVINÄCKELAS!!!!!!!!!!!!!!DIN FULA FETA JÄVLA SKIT

Jag gör.

Jag tänker inte, jag bara gör. Kristian Valen - Still here<3 Så brukade det vara. Men jag gjorde. Du tänkte. Och försvann. Jag tänker inte, men jag kommer ihåg. Vad jag bara gjorde.
Jag har inte kontroll över vad jag gör längre. Jag har ingen kontroll över mitt drickande, eller över vad jag gör när jag dricker. Men det tänker jag inte erkänna för mig själv än. För på lördag är det ju en fest jag vill gå på. Om du fanns här skulle jag klara av det. Jag skulle bara vilja vara med dig. Men det är du inte. Och jag fortsätter att gräva. Djupt. Som besatt.


Ja.. (Nej)

Det kan aldrig göras ogjort, det där som hände ikväll. It's a dirty world. And she's a fucking dirty girl.

Kom hem när du vill. Jag är vaken hela natten.

Det var något jag tänkte skriva. Men jag kommer inte ihåg vad. Igår sa jag nej. Och det känns bra. Väldigt bra. Jag såg inte bara kvällens inbillade nöjen utan även morgondagens ångest. Och jag sa nej. Nu mår jag ganska bra. Inte lika mycket tid går åt att låta kroppen gröpa ur sig själv. Hålet läker, men gör sig påmint. Varje dag. Du. Jag. Du och jag.

"Så står det skrivet i pannan att man väcker en ångest när man släcker en annan"

Hm

Jag saknar dig. It's as simple and as hard as that. Jag är trött. Men just nu är det ganska okej. Inte så mycket ångest över varken dig eller mig eller livet eller något annat skit de senaste dagarna. Jag försöker. Ett steg i taget. Att finna sinnesro känns ibland som ett nästintill omöjligt mål. Men bara nästintill. Lite liv har jag kvar i mig har jag märkt. Lite grann. Miss you.

Självförtroende

Phew. Jag har verkligen svårt för att föra nya relationer framåt. Ett pirr i magen varje gång jag på något sett är den som är mest framåt och föreslår något, eller när motparten föreslår att man ska hitta på något osv. Så oftast gör jag inte det, och ofta fegar jag ur och tackar nej. Eller är dryg för att se om personen drar eller stannar ändå för att den tycker tillräckligt mycket om mig. Vilket är helt sjukt egentligen. Självförtroende tack. Om jag ska fixa att hitta något annat än alkohol som meningen med livet måste jag komma över det där. Jag är bra, jag vet det.


Ensam

Jag känner mig otrygg och kall. Jag behöver din värme och din styrka.

Bajs skit helvete piss

Rastlös. Håglös. Trött. Tom. Tråkig. Allt är tråkigt. Alla är tråkiga. Jag vill inte leva ett vanligt liv. Men jag får inte gå tillbaka. All we need is a spark in the dark. Dont you cry tonight.

Hur.

Hur ska jag kunna glömma dig när du förföljer mig i mina drömmar. Inte ens när jag sover lämnar mina tankar mig ifred. Och varje gång känns det lika verkligt. Jag tänker att, den här gången kanske det är på riktigt. Och sen vaknar jag. Hellre sover jag i evighet.


Jag vet ingenting. Faktiskt.

Jag börjar om från början. Vad annat kan jag göra. Jag har inte mycket kvar förutom min familj. Me, myself and I har jag tappat bort för länge sen, om jag ens någonsin hittat mig. Jag trodde nog det, ett tag. Kanske gjorde jag det. Men nu är jag helt lost igen. Jag vet inte vem jag är riktigt. Jag vet inte vad jag vill, inte när det gäller någonting alls. Så jag börjar om antar jag. Snart finns inte mycket av mitt gamla liv kvar iallafall. Inte skolan, inte alkoholen, den måste bort, inga intressen. Bara en del människor följer med mig nu. Det är en lång väg. Jag har inte hittat min nya mening med livet än. Än så länge finns ingen. Livet går på i rutiner. Och livet är ganska grått. Faktiskt. Men rutinerna räddar mig, tills jag hittat vad det än är jag ska hitta. Ja.


Lars Winnerbäck. Lifesaver.

Där elljusspåren ledde hem till middagstid
Där allting var modernt runt sjuttiosju
Där låghusen slutade och skogarna tog vid
Där bodde jag, där bodde du
Där bodde jag och du

Inga jordskalv där vi bodde, ingen frös och ingen svalt
Men det skälvde när du rörde vid mig
Du var sjutton jag var sexton och jag skolkade från allt
Jag ville bara vara med dig
Jag ville bara vara med dig

Nu får jag höra att du lever då och då ifrån en vän
Och det verkar som att allting är okej
Och Jag undrar om du nångång är tillbaks dit igen
Du kanske undrar över mig
Du kanske undrar över mig

Där låghusen slutade och skogarna tog vid
Där allt var tyst och stilla som på kort
Där nätterna viskade om ett sporrande liv
Och när ingenting var gjort
Då när ingenting var gjort

Det är lätt att tänka bakåt när förvirringen tar fart
Och när jag känner så så tänker jag på dig
Allt är förgängligt allting kan briserna snart
Men du är oförstörd för mig
Du är oförstörd för mig

Men tiden har sin rätt att förändras där den går
Och den är hos dig nu, hos dig och din vän
Jag ska aldrig mera lägga mig med huvudet mot ditt hår
Och aldrig älska dig igen
Aldrig älska dig igen

Men vid vägen längs bäcken som sakta ledde hem
Där är himlen lite närmre för mig
Där har tiden gjort en hållplats för oss och allt som hänt
Dit kan jag gå och sakna dig
Dit kan jag gå och sakna dig

Men nya dagar väntar med nya tidsfördriv
Och allting liksom kräver mera nu
Så ta dina minnen och försvinn ur mitt liv
Älskade älskade du
Älskade älskade du

Nu

Medan jag gör mig iordning för fest eller krogen känner jag av gamla tiders sug. Där ligger tjusningen för mig. Men under kvällen efter en drink och en till finns bara nya tider kvar. Och jag påminns om att gamla tider, när jag dansade vid branten inte längre är. Nu har jag stupat, fallit över kanten. Faller.

En dag

En dag när jag funnit min styrka, min lycka, min sinnesro ska jag se tillbaka på den här tiden, se ner på mina ärr och tänka på hur stolt jag är över mig själv. Stolt över mina erfarenheter. Stolt över hur jag utvecklats utifrån dem. Och stolt över att jag klarade det. Jag tog mig igenom skiten, ångesten och kom ut på andra sidan som en hel människa.

Jag vill inte dö men jag orkar inte leva mer.

Jag hatar mitt liv. Jag hatar mig själv och all skit jag känner. Jag hatar dig, Jag önska att jag aldrig träffat dig. JAG HATAR FUCKING ALLT. VILL INTE LEVA MER. AAAAAAARRRRRRGHHHHHHHHHHHHHHHHHHHHHHHHHHHHHHH. Vill. Inte. Något. Mer. Finns ingen framtid. Jag gräver ner mig i det förflutna och i mig själv. Finns ingen jävla fucking helvetes framtid. Finns inget LIV i mig mer.

Fest? Självklart. Isabelle är alltid taggad, det vet ju alla.

Ikväll ska jag nog på fest. Jag har ingen lust, men jag måste sysselsätta mig. Jag kan inte vara ensam och känna tomheten komma krypande. Jag behöver tröst. Helst av allt skulle jag vilja ha tröst av den enda som inte kan ge mig det. Om allt vart annorlund, om jag varit annorlunda, hade jag kunnat ringa dig nu och fråga om jag fick komma hem till dig. Du hade sagt ja utan tvekan. Du hade blivit lycklig över att jag ringde dig. Du hade med glädje erbjudit mig omtanke och tröst. Jag hade mycket att erbjuda dig. En del av det låg dock gömt bakom en trasig skärm. Och jag kunde inte se vad jag hade. Nu ser jag allt för mycket. Och du är numera bara en del av det pussel som bildar den stora gråa fyrkanten jag lever i.

Du

Det finns inte särskilt många människor i världen som jag känner mig dragen till. Då menar jag inte sexuellt, under den kategorin har jag dragits till allt för många ytliga kontakter som inte såg mig, och inte såg jag dom heller under alkoholens trygga dimma. Snarare känslomässigt. Jag hittade en. Men dig kunde jag inte få. Kanske var det bättre så, du hade liknande problem som mig. Jag hittade en till. Jag fick dig. Du såg mig direkt. Men jag såg inte dig. Inte förrän jag gjort tillräckligt många misstag för att du inte längre skulle orka med mig. En sån som jag. Jag förstår att du blev trött, vem skulle inte ha blivit det. Jag förstår att du trodde att jag inte brydde mig tillräckligt mycket, vem skulle inte tro det. Och även om du skulle se mig nu, hur jag varje dag dör en bit inombords för dig, jag bryr mig så mycket, mer än du förstår, så skulle du antagligen inte ta tillbaka mig iallafall. För vem orkar med en trasig människa. En människa som är trasig av sig själv utan yttre påfrestningar. En människa som var trasig från födseln. Hur lagar man en sån? Och hur kan man lita på en sån oberäknelig människa. En människa som aldrig vet vad hon känner, och ändå alltid känner alltför mycket. Jag önskar att jag hade lättare att släppa taget, som dig. Jag önskar att jag hatade dig. Jag önskar att jag mådde bra.

Vem vet. Inte jag

Allt finns där. Det är konkret. Går att ta i. Jag har min familj, underbar från början till slut. Jag har en del bra vänner, inte överdrivet många men en del. Vänner som inbjuder till kärlek och omtanke och möjligheter. Möjligheter till nya kontakter om jag så vill. Jag har möjlighet att söka jobb, att ta en promenad, att lära mig spela vilket instrument jag vill skitbra. Jag kan sjunga. Jag är knäpp, egen, har galen humor, är konstig och flummig, har roligt utan gränser, är barnslig, gillar att dansa järnet ute, har egna åsikter och perspektiv på livsfrågor och om allt annat, gillar att diskutera, bryr mig oftast inte om vad andra tycker, om mitt utseende eller om att jag häromdagen byggde en igelkott av en möglig banan, lite tändstickor och lät den gro i snön.

Jag är grå, jag gråter tills jag ger ifrån mig kvävda ljud av ogenomtränglig smärta inifrån, jag får ångest kan inte andas börjar hyperventrilera, det sticker i mina fingrar, jag skär mig, dricker till jag mår bra och sen tills jag mår dåligt. Panik. Jag känner tomhet, hopplöshet, har ingen ork, vågar inte, vill inte, jag är osjälvständig, kan inte vara ensam. Blir nästintill apatisk. Mitt riktiga färgglada jag fastnar i ett grått skal. Jag kan inte se mig själv. Kan ni det? Kan du det? Snälla gör det. Finns där.

Life&Soul in my perspective

There is no hell nor a paradise far away in another world.
Both lies here on earth and takes shape in something that's called life and soul.
To me, hell is hidden in my soul and paradise in the life around me.
Which I can not reach.

Välkommen till min nya blogg!


RSS 2.0