Tss

Jag är lycklig nu. Kan du inte låta mig vara det? Leave me alone.

Fylleben

That's you ain't it. Du är stolt va? Jag vill att du ska skämmas. Men det gör du inte. Inte tillräckligt mycket. Du ber om ursäkt och tror att det är okej. Att du kan få det att gå obemärkt förbi. Det kan du inte. Du sätter spår, skapar ärr. Så fort jag få reda på vad som hänt kännner jag det. Någonting förändras i min kropp, och jag är i risksonen igen. En lätt darrning rusar genom mitt psyke, sätter det ur balans. Lite, eller mycket? Jag är inte längre säker på hur mycket det här har påverkat mig. Men om det är som min terapeut säger, att det är 20% jag och 80% du, vet jag inte om jag orkar förlåta dig. Det är för mycket. Fattar du inte det? Fattar du hur mycket smärta det är? Jag tror inte att du förstår, du tänker mest på dig själv. Som vanligt. Jag önskar att du visste hur förjävligt det är att leva med en fucking aktiv alkoholist. Dra åt helvete.

Det kändes så verkligt, jag kunde känna din mjuka kropp. Jag tryckte mina fingrar hårt mot din rygg.

För det mesta kan jag lära mig att så småningom kontrollera och bortsortera vissa tankar. Tankar som påverkar mig på ett negativt sätt. Jag kan låta tiden gå och glömma bort. Låta tiden läka sår. Men jag kan inte kontrollera mina drömmar. Och inatt drömde jag än en gång om dig. Du tog tillbaka mig, som vanligt. Som du alltid gör på det ena eller det andra sättet. Förut kunde en sådan dröm förstöra en hel dag. Jag är glad att så inte längre är fallet. Men visst gör det att jag faller en liten bit. Allt känns så verkligt, och så vaknar jag. Men du är aldrig där. Och det kommer du troligtvis aldrig mer vara.

Outside my window

Jag håller på att räddda mitt liv. Jag gör det. Med hjälp av andra, men mest med hjälp av mig. Och jag är så stolt. Jag är stolt över mig själv. Och jag är så tacksam, jag är så tacksam för de människor som finns omkring mig som hjälpper mig att se livet från så många olika perspektiv. Hjälper mig att kasta ljus på saker som jag varken såg eller förstod förut. Både saker jag inte förstod att jag mådde dåligt av. Och saker jag inte förstod att jag mådde bra av. Jag är tacksam över att jag fötts med en förmåga att då och då, även i de svåraste tider, kunna finna en stund av lugn ooch lycka. Om än för bara några sekunder. Och att jag kommer ihåg de stunderna och värdesätter dem. Förstår att jag kan finna dessa glimtar av ljus igen och så småningom kunna bygga en hel sol av alla dessa små strålar. Jag tackar min högre makt, mig själv, och min familj. Jag har dessutom så smått slutat gräma mig över vad framtiden ska bringa och så smått slutat älta det förflutna. Det är en bit kvar, jag vet. Men just nu är jag lycklig<3

It's Light Outside

I know you wanna stay in bed
But it's light outside
It's light outside
So you know, I'm gonna stay right here
You saved my life once
You saved my life

And I
Will try
To get you up
Cause it's beautiful outside
And we'll fall
But we'll try
We'll do our best
And I'll love you all the while
Because you saved my life once...

I know you wanna rest your head
And just forget the night
Forget the night
You know I'm gonna stay right here
I'll sit by your side
Sit by your side

And I
I'll try
To get you up
It's beautiful outside
We'll fall
But we'll try
We'll do our best
And I'll love you all the while
You saved my life once...

I think I always knew you would be the greatest


Forever is an awefully long time

Have you ever been touched so gently you had to cry? I have. I will be yours until the day that lovely feeling reach me again. Only then, I will be able to let you go.

Det kallar på mig.

Det får mig att gråta, framkallar panikattacker. Jag sliter mitt hår. Skriker. Men jag älskar det. Jag söker det. Jag vill ha det. Jag vill känna det. Obeskrivlig lycka. Ohanterlig smärta. Allt på samma gång. Ljuvligt.

It makes me feel unbreakble, lies and sets me free.

Please heal me.

Att komma till insikt.

Många insikter på en gång. Tror faktiskt nästan att brytpunkten inträffade idag. Att det skulle ta så lång tid, att inse hur mycket alkohol påverkat mitt liv. Den har alltid funnits där, lurat runt hörnet. Gjort att jag behövt ta så mycket ansvar för människor som ska se till mina behov. Gjort att jag fått höra och se saker inget barn ska behöva ta del av. Klart att jag bär på oro och ångest. Klart att jag är otrygg och osäker. Klart att jag känner mig konstig och utanför. Sorg, kontrollbehov, skuldkänslor. Det blir så uppenbart. Tack Lena. Du är otrolig. Nu ska jag ta mig igenom det här. Bearbeta och lägga bakom mig. Det tar tid, men varje insikt är så värdefull.

Sluta slå vilt omkring dig. Se.

Du var full. Spexade, tyckte att du var kul. Jag låste ut dig i snön. Stod och tittade på dig när du skrek att det var kallt, att jag skulle släppa in dig, dunkade på rutorna. Jag skrattade.


Jag skrattar och skrattar och skrattar. Och skriker.

You are someone else, I am still right here.

I hurt myself today
To see if I still feel
I focus on the pain
The only thing that's real
The needle tears a hole
The old familiar sting
Try to kill it all away
But I remember everything

Full of broken thoughts,
I cannot repair.



Ingen

Känner mig tom. Ihålig. När jag är ensam är jag ingen. Jag känner ingenting. Kan inte se. Vad är meningen när man känner sig ihålig. Har ingen lust att jobba. Ingen lust till någonting. Inte sova. Sitta. Stå. Vad är mina intressen? Har jag några? Är jag någon? Jag har ingen intiativförmåga. Ingen vilja. Inte nu. Trött.

RSS 2.0