You don't see

"Pride gets in the way of a lot of good things in this world"

This is what I learned. A very important lesson.

"But there had to be something, right? Something that no one had ever said in the history of the world. Something that could change this."

That's what I thought. But actually. Sometimes. You can do nothing but to keep quiet. And endure.


Happyface

Det va fan inte så jävla kul på träningen. Kanske ska börja dansa ist? Street<3. Igår freakade jag ur på tunnelbanan. Alltid lika kul att få panik och gråta hysteriskt in public. Fast jag mår bra just nu. Trots att det varit en väldigt uppochner vecka. En del utbrott. Men emellan dem så mår jag bra. Konstigt nog. Man kan ju undra hur det där funkar ibland. Måste ta tag i att ta kontakt med psykiatrin för att få göra någon slags utredning. Det räcker nu liksom. Både jag och lena har ju förstått att det är något som inte stämmer. Och det vore egentligen kanske bättre att få en diagnos och bara få någon medicin för det. För de här svängningarna tär. Det är jobbigt att sitta och vänta på nästa period av tomhet, ångest, humörsvängningar. Det är svårt att se hur dåligt jag mått när jag mår bra bara. Jag får för mig att det kommer hålla för evigt, och sen faller jag. Men det ska bli slut på det. Jag vet att jag är stark. Dock litar jag inte på psykiatrin. När jag var där senast fick jag prata med någon som verkade helt ointresserad och distansierad. Men jag antar att jag kan be om att få prata med någon annan. Gäller att orka ta tag i det bara. Time to make it happen.

(Y)

Imorgon ska jag träna! Score! Hoppas det blir skönt och att friskis aerobicspass är bra. Hoppas att träning kan engagera mig tillräckligt mycket för att ta mina tankar från andra saker. Hoppas jag kan lära mig få kicken jag söker genom detta.

What can I say?

To be nobody but yourself in a world which is doing its best, night and day, to make you everybody else means to fight the hardest battle which any human being can fight; and never stop fighting.

Stupid human

I have one friend, who might stab me in the back. But at least, that one friend, will always be there. He will always be easy to find. He will never leave me. There will always be endless amounts of him. And he will never hesitate to comfort me when I need it the most. I'm afraid though, that this very reliable friend. Will someday make the ones I'm now so afraid of losing, disappear. Make my whole life disappear in front of my eyes. And I will be able to do nothing. The question is; If the price for his friendship, his comfort, his power to make me fall softly into oblivion is so high. Is that friend worth my time? Probably not. But I'm not sure whether, now that I've found my piece of heaven (more correctly my illusion of heaven) that I will be able to let that unbelieveable comfort go. So very stupid. This is so very stupid.

There's always that one person that will always have your heart

Are we all lost? Or is it just me.

AAAAAAAAAAAARRRRRRRRRRRGGGGGGGGGHHHHHHHHHHHHHHH

I FUCKING HATE IT ALL THERES NO FUCKING MEANING AND I HATE YOU WISH YOU WERE NEVVER BORN AND I WISH I  COULD BE FRICKIN NORMAL SOME FUCKING TIME!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!

Instabil eller?

Stabilt. Jag blir så arg att jag inte kan andas. Av ingen anledning. Så frustrerad och rastlös att jag bryter ihop. Av ingen anledning. Ingen vettig alls.

You cannot run away from weakness.

You must some time fight it out. Or perish.
And if that be so, why not now, and where you stand?

Need fucking alcohol. I need it.

Det har varit en underbar vecka. Men om jag ska orka en till, behöver jag bränsle. Och det verkar inte som det blir något den här helgen. Jag kan inte längre hålla masken uppe. Falsk och tom igen.

Time to let go for real.

Det är inte du och jag. Kommer aldrig vara. Jag mår illa när jag tänker på att faktiskt falla för någon annan. Det känns som att jag sviker dig. Det skulle ju vara vi. Fastän att du inte längre bryr dig. Inte längre svarar på mina dumma sms. Känner jag mig falsk om jag skulle känna för någon annan som jag gör eller gjorde för dig. Det är fel. Det känns fel. Det känns som att jag ljuger för mig själv och det som borde vara sant. Jag ljuger ihop en sanning.

Please set me free

Chill

Att tänka för mycket och för långt in i framtiden hjälper inte. Jag blir bara förvirrad, och kan inte bestämma mig för någonting. Tankarna går runt i krokiga cirklar typ. Borde leva nu. Det är skönt. Men kanske bra att bestämma sig för vad man vill plugga, vart man vill plugga, när man vill plugga också. Vad jag vill lägga pengarna jag nu tjänar på. Osvosv. Men jag vet inte. Det enda jag kan bestämma mig för är att jag vill göra något jävligt kul av, med och under mitt liv. Vad det är är jag inte säker på. Borde kanske bryta ner problemet i färre bitar. Istället för att försöka planera mitt liv från att jag är 19 tills det att jag dör. Det skulle nog göra vem som helst förvirrad. Jag gör alltid så. Krånglar till det.


The borderline between sane and insane

Vad gör man när allt kännns värdelöst?

punktpunktpunkt

Tom. Ingenting. Det är inte lika gott att äta. Inte lika skönt att sova. Inte lika givande att lyssna på musik. Det ger mig ingenting. Känner inte. Kan inte bry mig. Gör mig frustrerad. Gör mig bitter. Gör mig ledsen bara. Ledsen.

Icecold

How do you grieve for someone still alive?
Someone coping, on the other side
Someone whos voice you know even better than your own
Someone who thinks you are made of stone

I´m gonna take that fear and wear it like a crown

I don´t know where this fear came from
how I became so afraid of losing everyone
never been afraid of being lonely
now I´m becoming the one I´m most scared of being

I don´t know where this fear comes from
this fear of failing fear of letting everyone and myself down
its growing deep into my soul
making me all paralyzed and cold

It´s two steps forward, three steps back again
I´ll turn my face against it I won´t run
Courage and belif are my redeems
No one else can rescue me it seems

Cause if I don´t follow my heart this time
I´m gonna forget what this life is all about
I´m gonna take that path I´m going in on my own
I´m gonna take that fear and wear it like a crown


Over and over



Two steps forward, three steps back. Each and every day.

Pinsamt

Jag grät aldrig tills för ungefär ett år sedan.

Det här är löjligt. Varför skulle jag inte få. Nån kick måste man väl förihelvete få. Vem fan orkar annars.

Det stämmer inte

Du är en av de saker i mitt liv förutom min familj och som utan alkoholens hjälp varit perfekt. Jag har alltid varit fel. Ensam, konstig, svårare att passa in. Inte trivts helt med någon utanför min trygga sfär. Men inte då. Och det är antagligen därför jag inte kan glömma dig.

.....................................................................................Endless Silence

Jag hatar det här.

Endless Silence. Silencesilencesilencesilencesilencesilencesilencesilencesilencesilencesilencesilencesilence. Silentscream.

Ge mig bara

Jag saknar dig och dig. Och andra tider. Andra världar. Men inget av det kan finnas nu. Ingenting.
Jag vandrar bara fritt. Runt, hit och dit. Men jag vet inte vart jag ska. Tråkigt allt är så tråkigt. Och så tydligt, och egentligen inte alls tråkigt. Men det är inte som att det är roligt heller. Hit och dit och åt helvete. Så onödigt. Så tråkigt. Livet är så tråkigt utan kickar. Inga snabba utvägar. Jobbajobbajobba med mig själv, med livet. Ingenting kvar att fly in i. JAG VILL SUPA BORT ALLT. Mitt minne, tristessen, ångesten, rastlösheten, dig, mig, min jobbiga personlighet. Jag vill vara fri lugn och rolig.

Det är så logiskt, alla fattar utom du. Du har inte en aning.

Livet är en komedi för den som tänker
En tragedi för den som känner


Hejsvejs i svampbob skogen

Känner mig så lugn på landet. Kan andas. Tänker inte lika mycket. Bryr mig inte lika mycket. Skönt som fan.

RSS 2.0